Sjuhärads Affärer

Ny dag gryr för outtröttlig liten hjälpreda

Borås/Stockholm ,
Foto:

Jakten på framtidens jobb påminner om den klassiska leken "Gömma nyckel". Forskare, IT-utvecklare och e-handelsspecialister från Borås ger tillsammans med nationella och globala experter ledtrådar till var vi kan finna morgondagens arbetsuppgifter.

Artikeln publicerades 13 september 2017.

God morgon! Hur mår du?

Det krävs ett par uppmaningar innan Pepper vaknar ur sin dvala, men strax är samtalet mellan människa och robot igång. Pepper svarar på Victoria Nordins frågor och berättar att hen är tre år och varken pojke eller flicka utan just en robot. Och visst är det tydligt att det inte är en varelse av kött och blod vi har framför oss. Men det är omöjligt att inte tillskriva Pepper mänskliga egenskaper, särskilt när hen deklarerar att hen tycker om att dansa och börjar svänga på armar och kropp samtidigt som musik strömmar från surfplattan på figurens bröstkorg.

Själva skalet, hårdvaran, har tagits fram av ett externt företag. Sedan är det upp till IBM att fylla behållaren med artificiell intelligens, AI. Med sina 120 centimeter, runda former och stora ögon ska roboten påminna om, men inte helt efterlikna, en människa. För än är vi inte redo för teknik som ser ut och beter sig exakt som vi, förklarar Victoria Nordin.

– En del tycker att den är lite läskig. Det kan upplevas som obehagligt att den reagerar på ljud och kan följa dig med blicken, säger hon.

Men i takt med att den tekniska utvecklingen går framåt kommer vi att vänja oss, spår hon.

Själv har hon vant sig för länge sedan. 26 år gammal har hon hunnit arbeta på IBM i Kista norr om Stockholm i två år. Hennes titel är teknisk säljare/teknisk specialist inom molnbaserade verktyg. Hennes tjänst handlar om att bygga demoversioner av olika molnbaserade tjänster som riktar sig till företag. Det kan till exempel vara mobil- och webbapplikationer, men även funktioner som robotstyrda chatbotar där konsumenter kan ställa frågor på företagets hemsida och få svar direkt. Programmet kan med hjälp av AI förstå löpande text och ge de svar konsumenten är ute efter. Det innebär dels förändrade konsumtionsmönster när privatpersoner kan få service som är utformad efter just henne eller honom. Men det får även konsekvenser för arbetsmarknaden.

– En robot är ju inte beroende av arbetstider 8-17 utan kan jobba dygnet runt. Det avlastar ju de anställda, säger Victoria Nordin.

Hon är vad vid frågan om robotarna kommer att ta över världen. Hon får den igen.

– Jag ser det som att människor och teknik kompletterar varandra. Men jag tror inte att en dator helt kan ersätta en människa.

Hon utvecklar resonemanget med att en dator kan processa otroliga mängder data på kort tid, men att ingen dator har sunt förnuft och magkänsla. Därför anser hon att ett datasystem kan förstärka vår expertis, men att vi inte bör förlita oss helt och hållet på tekniken. Vad händer annars den dag det går fel med tekniken, undrar hon. Hellre då en samverkan mellan människa och robot.

Victoria Nordin rör sig hemtamt bland både teoretiska, tekniska termer och den högst fysiska Pepper i IBM:s kundcenter. Men så har det inte alltid varit. Inför valet till gymnasiet stod hon och vägde. Hon kunde tänka sig att utbilda sig till frisör, eller gå en idrottsprofil eftersom hon tränade mycket gymnastik. Men till slut föll valet på ett program på Sven Erikssongymnasiet i Borås som fokuserade på IT, teknologi och framtid. Under studieresor inom Sverige men även till teknikmässor i Tyskland och Kina fick hon och klasskompisarna se vad teknik kan användas till. Men efter studenten var det dags för nya val. Det var inte självklart att hon skulle fortsätta den tekniska banan. Under tiden hon funderade utbildade hon sig till makeupartist och jobbade ett tag med IT och logistik på Gina tricots huvudkontor i Borås.

Fast datorerna lockade på henne. En treårig systemvetarutbildning senare var hon redo för arbetslivet. Men det arbetsliv hon såg framför sig som student har delvis ändrat form.

– Det var först när jag började här på IBM som jag lärde mig om AI och vad man kan använda det till, säger hon.

Även den som står mitt i den tekniska utvecklingen kan ha svårt att blicka långt fram i tiden. Exakt vad vi kommer att jobba med i framtiden törs hon inte spekulera alltför mycket i. Däremot är hon säker på att det vi ägnar oss åt på dagens arbetsplatser snart är passé.

Victoria Nordin anlitas regelbundet för att föreläsa om artificiell intelligens. Många av uppdragsgivarna är företag som vill lära sig hur just de kan dra nytta av möjligheterna. Hur lösningen ser ut kan variera, men ett råd är gemensamt för alla:

– Ingen kommer undan. Den tekniska utvecklingen går fort. Det kommer att säga pang, eller det har redan sagt pang.

Servicen till kunderna, som i exemplet ovan med den robotstyrda chatfunktionen, gäller de flesta företag och är bara ett av många sätt att utnyttja artificiell intelligens.

Banker och försäkringsbolag hör till dem som varit tidiga på bollen. Och just banktjänstemän hör till den yrkeskategori som har fått svårare att hitta jobb (se artikel på sidan x).

Finns det några branscher som ligger långt framme? Jodå, inte minst i Boråsområdet. E-handelsbolagen i Sjuhärad har mycket att vinna på att haka på förändringen. Varken Victoria Nordin eller IBM:s pressansvarige Lennart Malm tror att det dröjer länge innan servicen till kunder som handlar på nätet är mer precis än i dag. Det kan räcka med att skriva in ålder, kön, intressen, kommande resmål och datum för resan för att nätbutiken ska ta fram plagg som är anpassade till kundens storlek och preferenser, och även till vädret på resmålet den aktuella perioden.

– Allt kommer att bli mer individanpassat. AI kommer att förändra hela processen för e-handeln, säger Victoria Nordin.

Hennes förhoppning är att teknologin ska anpassa sig efter människan och inte tvärtom. Det har hon haft i bakhuvudet under det senaste året då hon har arbetat med roboten. Tanken är att treåringen Pepper ska fortsätta att växa och utvecklas, och på sikt kunna ta med sig grupper på rundvandringar hos IBM.

Inställningen att det är tekniken som ska anpassa sig efter människans behov tilltalar även forskaren Maria Lindh som är universitetslektor på Högskolan i Borås vid sektionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Hennes avhandling handlade om det hon kallar teknikens sociologi, alltså hur vi och vår omvärld påverkas av den tekniska utvecklingen.

– Min inriktning är hur ny teknik landar i olika verksamheter, hur den accepteras och görs legitim. Ofta visar det sig att även om tekniken löser problem skapas samtidigt andra typer av utmaningar. Det är ofta mer komplext med en förändring än vad som kan förutses, säger hon.

Hon utvecklar resonemanget med att arbetsmarknaden är mitt inne i en strukturomvandling, och att många har som mantra att "det är viktigt att följa med i den tekniska utvecklingen" eller "vi måste vara först". Maria Lindh poängterar att hon inte är emot ny teknik. Däremot bör vi fundera över hur och varför vi inför ny teknik.

– Man ska inte vara tekniknaiv. Det är viktigt att ifrågasätta också. Teknik utvecklas fortfarande av människor och vi har möjlighet att påverka utvecklingen. Ett sätt att regelra användningen av teknik är genom regelstyrning och policys på samhällsnivå.

Hon ser ändå att många jobb har försvunnit när tillverkning och andra flöden automatiseras. Och framöver väntas även mer avancerade arbetsuppgifter inom akademiska yrken skötas på teknisk väg. Men hon anser att människan är finurlig och kommer att hitta nya vägar.

– Jag tror att vi får utveckla och fokusera på det som är typiskt mänskligt. Det mänskliga mötet kan aldrig ersättas helt och hållet av robotar, så vi kommer att bli mer specialiserade på det som bara människor kan.

Vården är ett område som kan vänta sig förändringar. Stora datamängder gör det möjligt att ställa precisa diagnoser på bråkdelen av en sekund. Maria Lindh ser att vårt samhälle ändå kommer att behöva riktiga människor med egenskaper som empati, kreativitet, humor och förmågan att dra slutsatser och fatta beslut, även när det saknas tillräcklig information. Datorer behöver data för att ge underlag till beslut, men det kommer alltid finnas tillfällen då det saknas data, resonerar hon.

Maria Lindh betonar att hon är hoppfull inför framtiden.

– En del målar upp allt i svart. Jag tror att det är en onödigt dystopisk bild, säger hon.

Inte heller närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S) tror att robotarna kommer att ta över. Han är visserligen tydligt positiv till digitalisering och automation. I början av året besökte han industriföretaget Eton systems i Gånghester, och testade med förtjusning att köra ett täcke genom en automatisk maskin.

– Svensk industri har aldrig varit slapp när det gäller effektivisering, men det är viktigt att komma ihåg att om vi inte hänger med i utvecklingen försvinner jobben, sade han då.

I augusti fick 7H Affärer en pratstund med honom vid invigningen av forskningsinstitutet Rise i Göteborg. Någon timme tidigare hade han invigningstalat om sin önskan att Västsverige ska fungera som en testbädd för nya, tekniska innovationer. Men färre jobb, det tror han inte att den tekniska utvecklingen leder till.

Okej, låt oss summera lite: Varken systemvetaren, forskaren, näringsministern eller e-handelsspecialisten (se artikel på sidan x) som 7H Affärer har talat med tror att vi kommer att bli slavar under tekniken. Men vilka är då olyckskorparna som målar upp bilden av en värld där roboten styr människan?

En av dem är den amerikanske framtidsforskaren Martin Ford. I sin bok The Rise of the Robots som kom ut förra året hävdar han att robotar snart kommer att ta över de flesta av våra jobb. Enligt honom kan inte yrkespersoner som läkare, taxichaufförer eller, ironiskt nog, dataprogrammerare räkna med hitta jobb i framtiden. Inte när robotarna programmerar sig själva och hela vår samhällsstruktur riskerar att implodera.

Någonstans mitt emellan den här textens båda ytterligheter hamnar Svenskt näringslivs före detta vd, nationalekonomen Stefan Fölster, som numera är chef för Reforminstitutet. Förra året gav han och KTH-doktorn Nima Sanandaji ut boken Framtidens jobb, som var en vidareutveckling av Fölsters bok Robotrevolutionen från 2015. I Framtidens jobb tar författarna avstamp i att vi står inför den fjärde industriella revolutionen. Det som började med att enkla, lågavlönade jobb ersattes av maskiner, har spridit sig till medelavancerade jobb i den mittersta tredjedelen på löneskalan.

Arbetsmarknaden kommer enligt boken att förändras totalt, och fasta jobb blir ovanligare. För att tackla det gör vi bäst i att anpassa oss genom att ständigt ta till oss nya kunskaper. Detta eftersom arbetsgivarna ofta kommer att behöva växla kompetens när ny teknik ständigt gör entré. Men där framtidsforskaren Martin Ford spår massarbetslöshet och total samhällskollaps, tror Stefan Fölster snarare att vi kan vänta oss fler av både de enklaste och de mest avancerade jobben. Specialisering blir en konkurrensfördel som leder till högre löner, vilket i sin tur ökar efterfrågan på tjänster som kan utföras av anställda utan längre utbildning.

Där slutar ledtrådarna i vår "Gömma nyckel"-lek. Fågel och fisk är alltså där det bränns, men mittemellan är det ingen idé att leta.